Vecka 5, 6 & 7

30 september 2018

Igår gick vi in i vecka 5. Jag kan verkligen inte minnas att jag var sååååå här kissnödig sist. Alltså idag har vi varit på kalas hos mamma under de 4 timmarna vi var där kissade jag 6 ggr. Jag är annars en sån som kissar 2 ggr om dagen. Känner mig frustrerad och nästan panikslagen. Gör till och med ont för att jag är så kissnödig och när jag har kissat känner jag mig fortfarande kissnödig. Kanske borde gå till en doktor... eller vänta på inskrivningen nästa måndag. Urinvägsinfektion igen eller är det vanligt att vara såhär kissnödig?

Jag känner mig orolig att någonting är fel. Att vi har blivit för glada och att det gått för fort. Det var ju ändå första försöket. Jag har ont i magen och ont i ryggen, typ som mensvärk. Självklart är jag rädd för missfall, jätterädd men det som händer händer. Vill bara gå på vårt första ultraljud så man kan släppa dessa tankar.

Jag beställde precis en gravidkudde, hade visst slängt min förra. Jag har så ont i ryggen så ju fortare jag får stöd desto bättre tänker jag. Det är egentligen en amningskudde så nu har vi ju det redan avcheckat! Wow vilken framförhållning. Även om vi var Veras amningkudde kvar... men den är rätt ful. Inte för att jag vet om jag vill amma än... har inte bestämt mig.

2 oktober 2018

Jag börjar få cravings. Vill ha knäckebröd med ost o skinka igen. Varför ? Kan man inte få någon annan craving denhär gången ? Med Vera år jag typ ett knäckebröd packet på 3 dagar. Fick köpa ost hela tiden för att inte tala om skinka.

Satsumas verkar också vara något jag bara MÅSTE få äta helst hela tiden.

De senaste dagarna har jag tyckte att allt smakar annorlunda, inte alls som de brukar. Chipsen är inte goda, läsken smakar konstigt och maten smakar blä. Taskigt läge kan man ju tycka. De enda som är gott är knäckebrödet och choklad. En himla massa choklad vill jag ha.

3 oktober 2018

Alltså det är inte möjligt? Magen kan inte komma än. Den får inte det. Jag säger inte att det inte är mysigt men att se ut o va i vecka 12 fast man är i vecka 5 känns sådär. Nu kommer ju folk se att jag är gravid fast vi inte gått ut med det. Vi har berättat för de allra närmsta och på mitt jobb. Men inte mer. Simon vill vänta och kan känna att de är klokt samtidigt som jag vill skrika det ut för hela världen. Typ igår. Har längtar efter ett syskon länge nu. Bara det går vägen den här gången också. Visst är man rädd... så de är klart att de är klokt att vänta. Vill ju inte jinxa det.

5 oktober 2018

Idag ville jag bara kräkas rakt ut på gatan påvägen till jobbet. Sopbilen förföljde mig typ, skojar inte. Först kom den vid dagiset, sen när jag gått en bit. Sen när jag svängde av så följde den efter mig hela JÄVLA gatan. Förstörde typ hela dagen. Har mått så illa idag. Kunde knappt äta min lunch, alls. Har typ bara druckit coca cola idag

Idag har även Simon hämtat min gravid/amningskudde! Kommer njuta som en idiot inatt. De senaste nätterna har varit FÖRJÄVLIGA. Har haft såååå ont i bäckenet. Vill typ bara gråta... hahah! Gud vilken tönt jag är, är i vecka fem.... 35 veckor kvar o känner mig redan gråtfärdigt. Jag som hade bestämt mig att inte känna mig som ett offer denna graviditet.... gick ju bra.

8 oktober 2018

Idag var mitt första möte hos barnmorskan. Hade av någon anledning lite ångest för det innan. Inte för att jag ens behövde ha det men tänkte att jag säkert skulle behöva göra urinprov och det brukar ju aldrig gå bra när jag ska göra på sjukhus eller så... men jag behövde inte göra något. Vilken himla tur.

Vi pratade om graviditeten so far. Hur jag mår och hur jag känner. Det kändes bra. Älskar verkligen min barnmorska, hon är världens goaste. Än sålänge så går det ganska bra under dagarna... jag är dock orolig att illamåendet kommer bli värre. Har för mig om att det kom typ i vecka 7 sist.... o då var det riktigt illa. Alltså så illa.

Vi får hålla tummarna att det håller sig borta och inte blir lika illa som förra graviditeten.

Vi har bokat in inskrivningen, 12/11 då kommer dom ta prover osv. Vi kommer prata om sjukdomar i familjen och allt sånt där som man vill ha koll på. Kommer även prata om förlossningen och skicka in remiss till aurora. Vill gärna veta tidigare än i vecka 33 om jag får beviljat snitt eller inte... helt galet att jag fick gå så länge sist.

Ultraljudet är också bokat, 30/11 kommer vi få se lilla bebisen för första gången. Vi har redan börjat prata namn, helt galet. Längtar så jag håller på att spricka.

13 oktober 2018

Idag gick vi in i vecka 7. Nu slår det lilla hjärtat. Nästan lite svårt att fatta. Jag känner inte så mycket symptom längre... känns lite oroväckande men ändå oerhört skönt. Illamåendet kommer och går men nästan inget annat. Borde jag inte ha växtvärk i magen vid dethär laget? Jag har gått med i en gravidgrupp på Facebook med tjejer som ska ha mellan maj/juni 2019. Verkar som att alla har växtvärk i magen? Det gör mig lite orolig.

15 oktober 2018

Wow där kom illamående som en käftsmäll. Igår kunde jag inte äta någon middag, kunde knappt äta nått över huvudtaget. Mådde så illa. Bara lukten av mat gör mig precis spyfärdig för att INTE tala om när Vera släpper en bomb i blöjan. Alltså börjar bygga upp en viss panik över det... alltså känner mig så elak. Det är ju inte hennes fel och det är inte att jag tycker det är äckligt att byta blöja men det är typ doften, sophinken och hela den biten. Kan typ inte öppna sophinken, får panik nu när jag skriver om det.... usch så vidrigt. Simon får byta både sophinken till blöjorna och kattsanden... fyfan vad elak jag är. Okej kattsanden får jag ju inte byta.... man ska undvika de som gravid (ganska nöjd över det), men ändå.

Vill berätta för alla nu. Det känns ju så på riktigt, varför måste vi vänta? Simon vill vänta för att han ska börja på ett nytt jobb o vill inte de första han gör när han kommer dit säga att jag är gravid. Förstår inte riktigt grejen för det påverkar ju inte dom förens han ska vara pappaledig och det är just typ först om 2 år..... nästan. Fattar inte grejen. Men men, får lyssna på honom.

17 oktober 2018

​Idag har det varit precis sådär förfärligt som jag minns att det var. Precis samma känsla. Det ligger i halsen, känns det som. Nästan så jag inte vill prata för jag är rädd att jag ska spy. Likadant var det igårkväll.... jag lovar att snart kommer nog FÖRSTA riktiga spyan, den känns inte långt bort nu. Fyfasan, fasar för det. Nästan så jag måste ringa MVC imorrn och be de skriva ut Lergigan...

Jag fick tydligen ett brev hem igår ang min medicin som jag inte får ta nu under själva utvecklingsfasen... det var tydligen okej att ta den men enligt dom endast till vecka 20. Frågade dock en jag känner idag på jobbet som hjälpte mig sist, hon sa vecka 30. Får nog prata med någon mer. Men hon sa också att det var okej att ta den nu vilket känns skönt. Ska ta ikväll o börja trappa upp igen... 

19 oktober 2018

​Det där med att magen kommer tidigare andra gången stämmer ju i alla fall. Alltså allt sitter så förbaskat tajt. Får panik. Ultraljudet är inte förens vecka 14. Det betyder nästan 7 veckor till. Kommer vara fet som ett hus då och alla kommer redan vid de laget veta att jag är gravid. 

Illamåendet har slagit till mig på käften den här gången också. Nu står jag på Lergigan igen. Tabletten gör mig till o med illamående. Går typ o småäter på nått hela tiden. Fått dille på PEZ, alltså hur gott. Så gott.

Gillar

Kommentarer

nalibuu
nalibuu,
vad roligt att läsa om någon som bloggar om dom tidiga veckorna också 😃
nouw.com/nalibuu
Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229